Bokprat "Smörgåsbord"

Här var det uppdukat ett smörgåsbord till bokprat. En blandning av sött och salt.

Nu är det bara barnen som fattas :)

Jag har dukat fram många böcker, så får några av barnen välja vilken bok de vill höra om. Då berättar jag handlingen och läser en snutt ur den boken.
Den här gången är det Fritids Fågeln som kommer på besök.

/Birgitta

Den vita döden av Camilla Lagerqvist

Tuberkulosen härjar. Den tar urskillningslöst sina offer. Fattiga som rika. Lungorna slutar fungera och folk dör som flugor. De som smittats samlas på olika sanatorier runt om i landet. För att tillfriskna - eller dö.

I den här boken får vi följa Julia som har blivit smittad. Hon skickas iväg till ett sanatorium långt från hemmet - för att inte kunna smitta ner sina syskon. På sanatoriet får de näringsrik mat, mycket sömn och frisk luft. Och mängder av läkarkontroller. Både beprövade metoder och mer experimentella.

sidan 12-13
"Döden var ständigt närvarande på slottet. En morgon kunde en stol plötsligt stå tom i matsalen och en framdukad tallrik togs hastigt bort. På natten ställdes övertäckta bårar ut i korridorerna och på morgonen var de borta igen.

Alla som var här, förutom de allra yngsta barnen, visste att vi hade döden i kroppen. I folkmun kallades till och med slottet för "döden vid sjön". Det fanns poeter som kallade det vi hade för den vackra döden, eller den bleka döden.

Men det fanns inget vackert med sjukdomen, inget vackert med att en treårig pojke som hostade blod på nätterna eller en femtonårig flicka som bara vägde tjugoåtta kilo och var så svag att hon inte orkade resa sig.

Jag hade varit här i tre veckor nu, jag var varken bättre eller sämre än när jag kom, men jag visste att lungsot, tuberkulos, eller tbc som sjukdomen kallades, kunde vara utdragen. Visst fanns det de som blev friska, men för mig betydde de där tre bokstäverna döden. Jag hade sett det på min pappa och min farmor när de sa adjö vid tåget.

Farmor trodde att det var sista gången vi sågs, hon hade tryckt näsduken så hårt mot ögonvrån att jag trodde att hennes ögon skulle ploppa ut. Det fanns inget botemedel, bara frisk luft, vila och mycket och näringsrik mat, eller egentligen fet mat. Ibland var det så mycket grädde i maten att jag fick kväljningar.

Fast det fanns alternativa behandlingar också, med de var så plågsamma att det lät värre än döden. Det var en sådan behandling som Marias föräldrar hade bestämt att hon skulle genomgå - en lungkollaps. En av sköterskorna hade berättat om behandlingen tidigare och det hon sagt hade fått oss att rysa.

Först skar man loss lungan och sedan tvingade man den att kollapsa genom att man förde in kvävgas där den skulle ha suttit. Det var en farlig operation, vissa dog, men en del blev bättre också.
Eller det var i alla fall vad man sa."

Mitt i all elände och död i Julias liv så kommer Luca till slottet. Och Julia blir för första gången kär. Och kärlek - speciellt den allra första - är ju helt underbart!

Det här är en sån där bok man bara vill läsa klart. För att få veta hur det slutar. För någon måste ju dö. Det hörs ju på titeln. Eller?

Förr i tiden. Eller svårt och sorgligt. För mellanstadiet. Utgiven av B Wahlsröms förlag.

/Birgitta

I rosens mitt av Martin Widmark

Stefans mamma har dött. Helt oväntat för familjen och vännerna har hon hängt sig. Efter sig har hon lämnat sin son Stefan och sin make i ett djupt hål av sorg. Och med mängder av frågor som är utan svar.
Första julen ensamma utan mamman blir en plåga. Stefans pappa orkar inte utan gör det hemskaste han kan göra: lämnar Stefan ensam och flyr istället till sitt jobb.

sidan 24-26
"Karl-Erik skyndade ut ur rummet. Stefan satt kvar framför brasan och hörde hur ytterdörren slog igen. Han förstod att hans pappa måste bort från all sorg som fanns i lägenheten. Han behövde begrava sig i gamla grekiska sagor och äventyr och glömma allt för några timmar, gissade Stefan. Pappa vet inte mer än jag, tänkte han.

För många var julafton en härlig dag, men inte hemma hos Stefan Eriksson och hans pappa. Sonja hade tagit sitt eget liv, men varken Stefan eller hans pappa förstod varför.

Stefan tittade på granen som hans pappa pliktskyldigt hade köpt nere på torget och smyckat med flaggor och en stjärna. Han förstod att om Karl-Erik hade levt ensam, utan Stefan, skulle han inte ha ansträngt sig alls. Stefan log dystert. Men så fick han syn på något.

Vad var det som låg bakom granen? Där skymtade något han inte sett tidigare. Han ställde sig på knä. Det var ett oansenligt paket. Glömde pappa en julklapp? Hade han haft så bråttom att komma hemifrån? undrade Stefan.

Han sträckte ut armen och drog fram paketet och läste på etiketten:
Till Stefan God Jul från din mammas vän. Stefan tittade oförstående på julklappen. Det högg till i honom när han så påtagligt blev påmind om sin mamma. Din mammas vän? tänkte han. Vem kunde det vara? Någon från studietiden? Från arbetet eller kören?

Till slut tog nyfikenheten överhand och han satte sig åter i fåtöljen och öppnade försiktigt paketet. Där innanför papperet låg en platt träask.
Stefan lyfte på locket och tittade förvånat på det som låg däri.

Det var ett förstoringsglas!"

När han går runt med förstoringsglaset i lägenheten hittar han några brev som hans mamma skrivit till pappan. Han kan inte låta bli utan läser brevet och när han tittar närmare på det med förstoringsglaset hittar han ett gömt meddelande inuti en ritad ros. Skrivet med små små bokstäver!

Meddelandet för Stefan ut på ett äventyr. För att ta reda på vad som hänt hans mamma. Ju mer han får reda på ju säkrare blir han att det inte var ett självmord. Och ju mer han får reda på ju farligare blir äventyret. Någon är honom på spåren...


En spännande och bitvis väldigt sorglig bok. Vackra serie-bilder av Ola Skogäng. Jag tänker att vissa bitar i boken kan vara svåra att läsa: de brev som Stefans mamma skrivit med vacker gammal handstil. Dessa brev är mycket viktiga för boken och för att kunna lösa mysteriet. Så jag hoppas jag har fel - att när en väl läst ett brev så går resten av bara farten! För boken är en riktig nagelbitare!

Mysterier för barn. Skulle även kunna vara svårt och sorgligt eller förr i tiden. Utgiven av Bonnier Carlsen förlag.

/Birgitta

Drömfångaren: Odjuret vaknar av Ola Lindholm

Boken rivstartar med det hemskaste som kan hända. När Andy är 3 år dör hans föräldrar i en hemsk bilolycka. Eftersom han inte har några andra släktingar hamnar han hos en fosterfamilj. Som bara tagit emot honom för pengarnas skull. En hemsk familj.

sidan 10-12

"Pojken bodde i ett rum i källaren med bara ett litet fönster uppe vid taket. Sängen var hård, han hade inga leksaker och ingen som kramade honom. Det enda pojken hade, som han tyckte om, var en bild på sin mamma och pappa som någon ramat in och hängt på väggen.

Varje kväll innan han somnade tittade han på bilden, och sedan drömde han om hur han flydde till dem, fast de var döda. År ut och år in. Samma dröm.

Så en kväll, när pojken snart var elva år, hände något hemskt. Igen. Den nya pappan hade blivit arg för att pojken hade tappat en tallrik med mat i golvet. Pappan hade skrikit och svurit och rusat ner i källaren och slitit ner bilden på pojkens föräldrar från väggen. Han hade sagt att de hade skämts för sin son om de hade levat. Sedan hade han kastat bilden i soptunnan ute vid vägen.

När han kom in hade han skrikit att pojken skulle sluta gråta som en barnunge, och sedan hade han höjt handen. Pojken hade blundat så hårt han kunde, sedan hade han med den svidande kinden sprungit till sitt rum. Det var då han bestämde sig för att fly. I gryningen, när alla sov.

Han la sig på sängen och kröp ihop. Å, vad han hatade den nya pappan, och den nya mamman som aldrig beskyddade honom. När han somnade bultade hjärtat fortfarande hårt. Och det var då det hände.

Han sitter i baksätet igen. Mamma och pappa sjunger och skrattar. Snön faller så vackert genom mörkret.Plötsligt ser han två ögon framför bilen. De lyser som eld i mörkret. De kommer närmare och närmare. Så ser han gapet med de tusen tänderna. Odjuret ryter i mörkret och reser sig på bakbenen. Odjuret är svart, med klor stora som knivar. I käften finns tusen vassa tänder som blänker som stål. Mamma och pappa fortsätter att sjunga och skratta. De ser inte odjuret. Han skriker som han aldrig skrikit förut.

Pojken vaknar skrikande. Det är beckmörkt. Han har sparkat av sig täcket. Svetten rinner längs hans panna och han fryser. Plötsligt hör han ett vrål utanför huset. Han ställer sig med darrande ben upp på sängen för att kunna titta ut genom det lilla fönstret.

I månens sken ser han ett odjur med eld i ögonen och klor stora som knivar. En jättelik man med en träklubba skriker och slår mot odjuret. Allt är suddigt och pojken torkar bort svetten ur ögonen, men när han tittar igen har odjuret och mannen slukats av mörkret.

Det var bara en mardröm, tänker han. Fast han är klarvaken.

Pojken tar sin ryggsäck och smyger ut från sitt källarrum och ut ur huset. Han öppnar locket till soptunnan och tar upp bilden på sin mamma och pappa. Han vänder sig om och tittar på det mörka huset en sista gång. Så börjar han springa."

Tyvärr visar det sig att det inte var bara en mardröm. Efter att ha varit på rymmen ett tag tillfångatas han av familjen Angel. Det är en familj som under generationer fångat in barns drömdjur och fört djuren i säkerhet till deras lilla ö.

Nu tar de också hand om Andy och för honom i säkerhet till ön. Men odjuret finns. Och det är Andy som drömt fram det. Och det är Andy som är utvald till att förgöra det... för att rädda världen från det hotande odjuret. Men det vet Andy inte om än...

En spännande bok och första delen i serien Drömfångaren. Odjuret verkar inte vara att leka med, men har Andy vad som krävs för att förgöra det? Till sin hjälp har han familjen Angel och ett silversvärd. Men räcker det?

Magi och fantasi för mellanstadiet. Utgiven av Bonnier Carlsen förlag.

/Birgitta

Min brorsa är en superhjälte av David Solomons

Luke älskar allt som har med superhjältar att göra. Han älskar att läsa serier och han kan typ allt om hur de ser ut, vad de har för egenskaper, vad som krävs för att bli superhjälte... Allt! Och så går hans tråkiga storebror Zack och får superkrafter! Han som inte ens läser serier. Superkrafterna gick till Zack bara för att Luke behövde gå på toaletten den där kvällen när rymdskeppet med Zorbon Beslutaren ombord kommer förbi deras trädkoja.

sidan 14-15

"Zack skakade sig ur sin trans.
"Just det. ja, Zorbon sa att jag hade fått ett uppdrag av det höga rådet som var av yttersta vikt för båda våra universum. Ett uppdrag som var så viktigt att det skulle vara förödande för biljoner varelser om jag misslyckades."

"Två universum? Måste du rädda två universum?" Typiskt. Min brorsa kunde inte nöja sig med att rädda bara ett. Han skulle alltid vara bäst på allt.
"Men varför just du?" kved jag.

Tankfullt glodde Zack ut genom dörren.
"Tydligen ligger den här trädkojan där vår två universum möts."
Det var fantastiskt. Helt otroligt. Vår trädkoja, en portal mellan två världar. Men å andra sidan ... "Och?"

Zack ryckte på axlarna.
"Jag antar att jag var den första personen Zorbon träffade när han kom igenom."

Jag var mållös. Munnen rörde sig men inga ord kom ut, bara ett pip som när luften åker ut ur en ballong. Det där är inte så där man väljer vem som ska rädda mänskligheten. Det måste finnas minst den profetia i en uråldrig bok. Det här var som att ge det heliga svärdet till en guldfisk.

"För att se till att jag lyckas", fortsatte Zack, "berättade Zorbon att han hade fått rätten att ge mig sex gåvor - krafter, skulle man kunna kalla det - för att hjälpa mig. Sen lyfte han händerna och sa nåt på ett jättekonstigt utomjordingspråk ..."
Till skillnad från ett jättenormalt utomjordingsspråk? tänkte jag, men sa inget.

"...Ett rött ljus blixtrade till - eller det kanske ska vara grönt ljus", sa Zack. "Jag kände energi välla genom kroppen. Det var som om varje atom fattade eld. När det var klart bugade Zorbon och sa: "DET ÄR GJORT""

Nu har Zack alltså fått ett antal superkrafter och det gäller för Luke och hans bror att ta reda på vilka det är. Och träna upp dessa. För Zorbon berättade också att Nemisis är på väg...

Men vem - eller vad - är Nemisis? Det är tur att Luke är så bra på superhjältar för Zack behöver verkligen hjälp. Med ett namn. En dräkt. Uppdrag att utföra - i väntan på att rädda världen.

Så plötsligt en dag försvinner Zack. Han kidnappas av onda krafter. För vad kan det annars vara? Vem vill ha Zack? Luke och hans vänner har ont om tid att hitta honom. För nu är en asteroid på väg mot jorden. Träffar den kommer allt liv utplånas...


En bok som plötsligt tar en annan vändning än den man först tror - och det blir ett mysterium av allt.
Roligt för mellanstadiet. Kan även passa under mysterier. Utgiven av Bonnier Carlsen förlag.

/Birgitta