måndag 15 oktober 2018

De som går igen av Marcus Sedgwick

De som går igen av Marcus Sedgwick


Boken börjar brutalt. Rakt in i världen hos "De som går igen". Zombies. Gengångare. Vampyrer. Kärt barn har många namn...

Sidan 16-17
"En gren knakade till och Radu snodde runt mot förföljaren, storögd av skräck. Nu när han såg honom på nytt upptäckte han vad det var som var fel. "I skogens och Jesu namn ..." Snön dämpade orden.

Radu vände sig om igen och började springa, vacklade blint mellan trädstammarna. Högra handen satte en blodfläck på vit björknäver, men såret hade ingen betydelse nu. Det var bara en liten stund sedan han hade huggit timmer med yxan. Yxan som låg någonstans i snön med eggen röd av blod som redan hade frusit. Hans eget blod.

Han slog emot ett par trädstammar till men märkte det knappt, och plötsligt fick han klart för sig var han var. Nära Chust, där Tomas - en annan vedhuggare - bodde i en stuga utanför byn. Ett kort ögonblick tändes hopp i Radus hjärta. Han hade sprungit fort, byn låg bara en liten bit bort och han hörde inte längre angriparen bakom sig.

Men när han kom runt nästa träd sprang han rakt på honom. Mannen var inte lång, men han var tjock. Svullen. Huden var lika vit som trädstammarna runt omkring. Han hade torkat blod i de skrumpna mungiporna.

Först nu kände Radu igen honom. Han tog ett steg baklänges. De pälsklädda stövlarna knarrade i snön. Han snavade över en gömd rot men höll balansen. Så höjde han ena handen och pekade på mannen.
"Men Willem ... du är ju död!"

Mannen kastade sig framåt,stack handen som en kniv i i bröstet på Rad och trevade efter hans hjärta. "Inte nu längre", sa han.
Och nu var det Radu som föll död ner i den mjuka snön."


Det händer hemska saker i den lilla by dit Peter några år tidigare flyttat med sin far Tomas. De har byggt sig ett litet hus i utkanten av byn. Gjort sig en egen ö. Där de kan vara i fred. De livnär sig på att hugga ved som de säljer inne i byn. Eller de och de. Det är mest Peter som arbetar. Hans far sjunker allt oftare in i alkoholens dimma. Alkohol som han köper för de få slantar som Peter tjänar.

Det är något som Peters far inte berättar. För det finns en anledning till att han dricker alkohol. En anledning till att han vill försvinna från den här världen en stund. En anledning som påminner honom om död. Och ett minne som återuppväcks nu när de döda börjar ta för sig allt mer i den lilla byn...

Författaren Marcus har själv sagt om sin bok:
"Det var fängslande att få veta mer om den folktro som gett upphov till vampyrlegenderna. Ingen snötäckt kyrkogård har lämnats orörd, inget lik ostört, ingen förbannelse osagd, inga möten med försynen undgås. Men allt är inte dystert; det finns olycka och skräck också."

Rysare skräck spöken för ungdomar. Utgiven av B Wahlströms förlag.

/Birgitta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar