Näthat blues av Agnes Hammer

Julie och hennes bror Noah har ett band ihop med ett par kompisar. Julie har gått hos sångpedagog sen hon var liten och KAN verkligen sjunga. Sjunga är det bästa hon vet! Nu ska Noah flytta till England för att bättra på sin engelska under ett helt år, och bandet behöver därför skaffa en ersättare på trummor.

Till provspelningen kommer bland annat Marek och Lisa.

sidan 20-21
MAREK
"Ett nytt inlägg ploppade upp just som jag skulle stänga ner min profil och fortsätta med en tråkiga redovisningsuppgiften i tyska. Jag läste det en gång, sedan en gång till. Och då förstod jag att det här var min chans: Jase Noju letade efter en trummis! 

Jag sprang ner till dubbelgaraget som pappa hade gjort om till kontor. Lyckligtvis var han inte hemma, utan på någon affärsmiddag. Det skulle dröja länge innan han kom hem, det visste jag av erfarenhet. 

Skitsamma, tänkte jag och slet bort skyddet från trummorna. Tidigare hade pappa visat mig hur man spelade på dem, men numera stod de bara där för att imponera på tjejerna. Pappas tjejer alltså. Jag imponerade inte på några tjejer.

Jag visste i vilken liga jag spelade. Jag var den som inte riktigt lyckades med några skämt men ändå berättade dem. Och ibland fattade jag inte saker, viktiga saker, typ som när folk störde sig på mig. Efteråt fattade jag såklart, men då var det försent."

sidan 22-23
LISA
"Sedan ett halvår tillbaka bodde vi i den förfallna lilla jägmästargården, som mamma hade hyrt. Varför visste jag inte. Anledningarna var alltid olika: Hon ville bort från stan, från vårt älskade Berlin, där hon påstod att allt var för högljutt och hektiskt, hon behövde en plats där hon kunde skriva sin nästa bok, hon måste sluta dricka och det klarade hon inte i Berlin. Och så vidare. 

Kanske var det jag som var anledningen. Mamma hoppades väl att jag äntligen skulle förändras och bli som alla andra här, lägga ifrån mig mina svarta kläder, tvätta av mig sminket och vara duktig och ta studenten. 

Jag hade hon kommit lite närmare det målet. Jag hade nämligen sett en affisch på anslagstavlan i skolan där det stod att ett band sökte en ny trummis. Med röd penna hade någon -  antagligen Julie - skrivit dit "Provspelning!!!" och sedan dagens datum."

Som i alla kompisgäng, skolor och klasser finns det olika grupperingar och avundsjuka. Tillhör man inte rätt "grupp" släpps man inte in. Men gäller det även för den nya trummisen? Borde det inte vara så att den som spelar bäst får chansen?

Samtidigt så börjar Julie få hotfulla mail. Till en början bryr hon sig inte. Så läggs kommentarer upp på olika nätforum och fler hakar på. Och det fortsätter - och blir värre och värre - och Julie börjar tvivla på vem hon är och vad hon kan.

Vem kan man lita på? Att man inte kan lita på vem som är vem på nätet "vet ju alla". Men ändå... vem KAN man lita på??
Boken är skriven så att man får följa olika personers tankar varvade med varandra i olika stycken. Alla vävs ihop till en helhet och man förstår i slutet varför...

Boken hamnar i kategorin Tuffa villkor för ungdomar.

/Birgitta