Det här är en historia om den lilla flickan, kallad Lilla Hon. Som vill alla väl men aldrig får vara med. Hon har egentligen ett namn, men det är det ingen som minns. Hemma är mamma och pappa alltid så stressade. Alltid på väg någonstans. Städar och plockar. Lilla Hon stökar ju ner så mycket. Mamma och pappa vill bara ha lite ordning.
Lilla Hon är rädd för så mycket. Alltid känner hon sig ängslig och rädd. På skolan är eleverna elaka och berättar hemska historier om alla spöken som finns på skolan. Lilla Hon blir rädd. Då berättar eleverna ännu hemskare historier och skrattar ännu råare. Det är ju så kul när Lilla Hon blir rädd.
Lilla Hon älskar att hoppa i sängen. Att kura ihop sig bland kuddar och madrasser. Och att äta bokstavskex och försöka vissla. Lite smuligt blir det, men skoj är det. Då är hon inte rädd.
I skolan finns ett kuddrum. Med massa färgglada kuddar. Därifrån hörs alltid glada rop och skratt. Där behöver man aldrig vara ensam eller rädd. Fast Lilla Hon får inte gå in dit. Säger de andra eleverna. Men Lilla Hon slutar inte hoppas.
En dag händer det. De andra eleverna säger att Lilla Hon ska få komma in i kuddrummet. Bara hon gör en liten grej först. Lilla Hon behöver bara gå upp på vinden...
Fast på vinden får inga elever vara. Där finns en massa faror. Och olyckor.
Sidan 40-42
"De andra eleverna följde med henne uppför den höga spiraltrappan, fram till den stora vindsdörren. Lilla Hon svalde tungt. Hon var så rädd att hon nästan inte kunde andas. En av de andra eleverna öppnade den gnisslande gamla dörren.
En kall vindpust slog emot Lilla Hon. En unken lukt av gammalt och dött. Det var som om själva mörkret inne på vinden blåste henne i ansiktet.
-In med dig nu, uppmanade de andra eleverna. Vill du följa med oss till kuddrummet eller inte?
Visst ville Lilla Hon det. För i kuddrummet fanns inget att vara rädd för.
De andra eleverna hade nu bildat en halvcirkel runt henne. Deras ögon var fyllda av förväntan. Lilla Hon såg på dem. Och så tänkte hon än en gång på kuddrummet med alla färger och mjuka dynor och madrasser som man kunde hoppa bland.
Lilla Hon tog ett djupt andetag - och steg sedan in på vinden. I nästa ögonblick knuffade de andra eleverna skrattande igen dörren bakom ryggen på henne. Den gick igen med en dov smäll."
Där blir Lilla Hon kvar. De andra eleverna glömmer snart att hon är kvar där. Läraren minns inte heller vem som fattas. Hennes mamma och pappa tycker hon är väldigt lugn och fin den kvällen... kvar och inlåst på vinden...
Det här är en ruskig historia om den stackars lilla flickan, som endast kallas Lilla Hon. Så rädd så rädd, och alla som är elaka mot henne. De andra elevernas spökhistorier visar sig dock vara sanna. Eller nästan sanna. För spöken finns det många av... Det här är en historia som slutar på ett oväntat sätt. Så läs den och förfasas!
Rysare skräck spöken för mellanstadiet. Bilder av Per Gustavsson. Utgiven av Lilla Piratförlaget.
/Birgitta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar