onsdag 15 april 2015

Imorgon är allt som vanligt av Lina Stoltz


Imorgon är allt som vanligt av Lina Stoltz


När Lilian föddes var hennes storasyster Tanja 3 år och kunde inte prata rent. När hon sa sin lillasysters namn lät det som Lillan, och det har hon blivit kallad sen dess. Lillan bor med sin syster och sin mamma. Deras storebror, Tintin, är konstnär och har flyttat hemifrån.

Lillans har en stor hemlighet. Hennes mamma är sjuk. Hon är alkoholist.

Lillan skäms för sin mamma. Ingen i hela världen får någonsin förstå hur det är - att mamma dricker för mycket i perioder och inte klarar att ta hand om varken Lillan, Tanja eller sig själv.

sidan 15-17

"När vi höll på att klä oss i hallen, efter att ha borstat tänderna och Tanja hade sminkat sig, sa hon plötsligt: 
-Alltså, jag bryr mig i alla fall inte! Hon lät kaxig. 
-Om mamma vill hålla på så här får hon väl det. Det skiter jag totalt i. 

Hon drog ner den svarta mössan över huvudet, lindade den långa, röda halsduken flera varv och stack händerna i de vita lovikkavantarna. 
-Det borde du också göra. 
Jag drog igen dragkedjan på min turkosa dunjacka. Jag trodde nog inte att jag skulle kunna strunta i det, även om jag ville. Värken i magen och susandet i huvudet av oro kom av sig själv. 

-Jag bryr mig bara inte! sa Tanja igen när vi smällde igen ytterdörren efter oss. 
Jag såg Nina stå och vänta på mig borta vid brevlådorna, så jag svarade inte utan sa bara över axeln: 
-Hej då! 
Sedan sprang jag iväg. 

Som vanligt på torsdagar fick jag höra allt om vad som hade hänt på Ninas ridlektion kvällen innan. Och även om jag inte är intresserad av hästar var det skönt att höra henne babbla. För är det något Nina är bra på så här det att babbla. 

När Viktor kom stod jag redan utanför klassrumsdörren och väntade. 
-Jag skulle ju ha haft utvecklingssamtal imorgon, sa jag. 
-Ja. 
-Men mamma kan nog inte komma. Hon har magsjuka. 
-Oj då. Ja, det kan ju inte hjälpas. Jag får ge dig en ny tid, sa Viktor. Jag nickade och slank in till min bänk. Tänk om Viktor ringde hem till oss och mamma svarade! Men han borde inte ringa när jag sagt att hon hade magsjuka. Då borde hon få vara ifred och vila sig. 

-Nu ska vi prata om luciafesten, sa Viktor. Han skrev LUCIA med stora, röda bokstäver på whiteboarden."

Lillan, eller Lilian som hon hellre vill bli kallad, har det inte lätt att försöka dölja sin mammas drickande. Hon trasslar in sig i allt fler lögner, får ont i magen och det knyter sig för henne. Till råga på allt blir hon vald till klassens Lucia! Hur ska det gå? Hon kan inte vara Lucia om mamma kommer och tittar - och är full!! Då får ju alla veta hur det ligger till... och inte ens Nina, hennes bästa vän, får veta något!

Svårt & sorgligt för mellanstadiet. Om hur det kan bli när man trasslar in sig i olika lögner för att dölja något, oron i kroppen och samtidigt glädjen i att ha en fina vänner som förstår.

/Birgitta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar