tisdag 5 juni 2018

Utställning

Just nu är skolbiblioteket fyllt av snygga kläder.
Både återbrukade och nysydda. Gjorda på textilslöjden av elever i åk 9.

kläder sydda på textilslöjden av elever i åk 9.

kläder sydda på textilslöjden av elever i åk 9.

kläder sydda på textilslöjden av elever i åk 9.


Mycket snyggare i verkligheten :)

/Birgitta

onsdag 30 maj 2018

Regnbågshyllan

Lagom till skolavslutningen har elever målat regnbågen klart :)

Så fint det blev. Tack!

regnbågshylla hagaskolans bibliotek


/Birgitta

måndag 14 maj 2018

Världsbokdagen 23/4 2018

Det har blivit tradition här på Hagaskolan att intresserade elever från högstadiets grundsärskola är med och planerar in aktiviteter till Världsbokdagen. Så även i år! Och i år blev det nog också rekord i hur många som kom och firade dagen på biblioteket.

Det som eleverna planerade fram var pyssel. Två varianter av bokmärken, en att vika origami och en att klippa och klistra. Gamla urgallrade böcker fanns att klippa bilder ur och man fick även möjlighet att välja ett annat märke.

aktiviteter under världsbokdagen på hagaskolans bibliotek
Svårt att välja...

Sagostunder, där elever från förskoleklassen bjöds in att lyssna på högläsning. Bra träning både för de inbjudna och de som ville läsa högt :)

Det fanns en station där elever som ville kunde sätta sig ner en stund och skriva en liten saga.

aktiviteter under världsbokdagen på hagaskolans bibliotek
Sagor blir till.


Utställning: på fönstret ut mot korridoren hängdes det upp bokrecensioner som eleverna gjort tidigare i klassrummet.

Tipspromenad samt "gissa hur många böcker som ligger i högen"-tävling.

aktiviteter under världsbokdagen på hagaskolans bibliotek
Hmmm. Hur många böcker i högen...

Ja undrar om jag fick med allt? Tror det. En fullspäckad och rolig dag. Tur att den kommer tillbaka nästa år. Då får vi se vad som händer då!

/Birgitta

Anna Tizianna på viktigt uppdrag i New York av Emma Fäldt

Anna Tizianna på viktigt uppdrag i New York av Emma Fäldt


Anna bor med sin mamma, pappa och lillebror. Nu är det bara några veckor kvar till julafton, och alldeles snart ska Anna åka till New York med sin familj. Men än så länge är de kvar i stan. Och Anna är ute med sin vän Lisa och leker snöbollskrig med de andra barnen på gården.

Det är riktig kramsnö, och snöbollarna yr i luften. Så händer det som inte får hända...

sidan 17-21

"Anna kastade snöbollarna i rasande fart. Hon måste träffa honom innan han hann fram till 4B. Hon var riktigt nära nu, tog sats och svingade iväg en snöboll det hårdaste hon kunde. 
-Krasch! 
David som bara hade en halv meter kvar till sin skyddade zon stannade förvånat upp. 
-Mitt i prick! Och den här gången var det inte mitt fel, sa han och skrattade till. 

Anna stod som förstenad och bara stirrade. Stirrade vid sidan av port 4B strax ovanför David. Glassplitter låg överallt i snön och glittrade som krossade isbitar. Ett fönster hade gått i tusen bitar. Anna kände hur hjärtat bultade hårt och benen blev skakiga. Fönstret tillhörde lägenheten där den läskige gubben Jacobsson bodde. 

De andra barnen kom springande och stirrade förskräckta mot fönsterrutan, eller rättare sagt, mot det som var kvar av den. 
-Det kommer någon! Lisa skrek till och började springa. 
Anna såg ett gråhårigt huvud som tittade fram bakom gardinen vid det trasiga fönstret. 
-Spring för livet! ropade David. 

Alla utom Anna började springa i full fart.
-Hörru ni där, stanna! hördes det från det gråhåriga huvudet som skymtades bakom gardinen. 

Då började Anna också springa. Allt vad hon orkade på sina skakiga ben."

Men Anna känner att det är fel, att hon sprang iväg. Så lite senare tar hon mod till sig och ringer på hos farbror Jacobsson. Då visar det sig att han inte alls är elak. Eller arg för det som hänt. Han hade ändå tänkt byta ut den rutan.

Anna berättar för Jacobsson att hela familjen ska ut och resa till New York, och då visar det sig att han också varit där! Och vilka historier han har att berätta! Som ung jobbade han på en båt som åkte runt hela världen, och vid ett tillfälle stannade båten till i New York. Där träffade han en jättefin flicka - och blev förälskad!

Jacobsson och flickan hade tänkt gifta sig när båten kom tillbaka från sin nästa resa. Men under den resan blev Jacobsson sjuk i polio, och som en följd av det blev ena benet förlamat och han började halta.

Då började han tänka på flickan som han älskade. Att hon var värd en bättre man. En man som kunde ta hand om henne. En man som kunde lära henne åka skridskor. Så han skrev ett brev som han tänkte lämna till henne när de kom tillbaka till New York. Men väl där vågade han aldrig lämna brevet. Så flickan fick aldrig veta vad som hänt honom. Men ända sen dess har gubben Jacobsson älskat henne och blev aldrig tillsammans med någon annan.

När Anna hör hans berättelse kommer hon plötsligt på en superidé! Hon SKA ju snart åka dit! Hon då kan ju hon ta med sig brevet!!

Men. Hur ska hon nu göra? Mamma och pappa vet inte vad som hänt att hon krossat ett fönster. Så hon kan ju inte berätta om farbror Jacobsson. Men kanske kan hon säga att hon ska köpa något till en kompis på exakt den adressen kanske? Anna trasslar in sig hit och dit, men hon är envis. Brevet SKA fram...


En bok om kompisar och kärlek. Både livslång kärlek till någon som aldrig blivit glömd, men också kärlek mellan två vänner. För Anna och gubben Jacobsson blir riktiga vänner.
Rolig och spännande bok för lågstadiet, utgiven av Idus förlag.

/Birgitta

Julias superkrafter av Malin Roca Ahlgren

Julias superkrafter av Malin Roca Ahlgren


Det är snart slut på jullovet. Julia ska börja andra terminen i sjuan, men hon tycker det ska bli jobbigt. Att inte veta vad som ska hända. Första dagen börjar heller inte speciellt bra:

sidan 29-32
"-Nej men hörrni, sätt er ner, skrek Micke. Jag vet att det är jobbigt första dagen efter lovet och just därför ska vi inte ha en vanlig dag idag. Vi ska ha schemabrytande dag. 

Julia ville gå därifrån, gå hem. Så här skulle det inte vara. Det var inte det här som hon hade förväntat sig. Hennes händer mot väggen var kallsvettiga och hade nog lämnat avtryck. Hon svalde. Och igen. Hon sökte Mickes blick. Men hon fick ingen respons. 

Hon förstod inte varför hon skulle vara där, i den där röran. Det stod inte heller någon information på tavlan. Vad skulle de göra? Skulle de vara här inne hela dagen? Hur länge? Frågorna snurrande runt. Julia kände sig yr och huvudvärken började smyga sig på. 

-Vad ska vi göra idag då? frågade till slut Alice rakt ut. 
-Om ni bara är lite tysta så ska jag försöka förklara det, sa Micke. 
-Ok håll mun allihop då, skrev Wille och hoppade ner från bänken och slog av Leonard hörlurarna. 
-Vad fan gör du? 
Lyssna på magistern, Leo, skrattade Wille. 

Dimitra och Molly tystnade och såg på Wille. Julia suckade. Sneglade på Lisa som hade dragit ner luvan över ögonen. 

Leonard blev arg och gick ut ur klassrummet och lämnade dörren öppen bakom sig. William ryckte på axlarna och sa: -Inte mitt fel väl, jag försökte ju bara hjälpa till lite här. 

Micke suckade och drog handen genom håret. Sen såg han mot Lisa och Julia som stod vid dörren som Leonard lämnat öppen. 
-Kan du stänga dörren snälla Julia? ... -Julia, hörde du inte vad jag sa? frågade Micke och såg förbryllat på henne. 

Varför såg han på henne sådär? Vad hade hon gjort nudå? 
Micke gick och stängde dörren själv och när han stod bredvid Julia frågande han: 
-Varför stängde du inte dörren när jag bad dig om det? 
- Du sa ju "Kan du". Och Ja, det kan jag väl, tänkte jag, men du sa inte att jag skulle stänga den."

Micke är ganska ny lärare i klassen, och förstår inte alltid Julia och vad hon behöver. Men Julia får hjälp. Julias pappa, lärarna, rektor och specialpedagogen på skolan styr tillsammans med Julia upp situationen. Julia får berätta vad hon är bra på, och vad som fungerar sämre i vardagen. Tillsammans gör de upp vissa hållpunkter att följa för att Julias skoldagar ska fungera bättre.

Boken handlar om Julia. En helt vanlig tjej, fast lite ovanlig också. Hon har asperger/högfungerande autism. Här får vi följe henne i hennes vardag. Hennes tankar och hur hon upplever världen runt omkring henne. Boken är fascinerande och spännande att läsa och få följa med Julia i hennes vardag. Den passar därför både barn och deras föräldrar samt skolpersonal. 

Högläsningstips från äppelhyllan, utgiven av Kikkuli Förlag. 

Författaren har även skrivit böckerna Coolt med ADHD, Jag har ADHD och Vad är det med Lisa?.

/Birgitta

George av Alex Gino

George av Alex Gino


George. Föds med snopp, men inners inne vet George att hon är en flicka. Det har hon alltid vetat. Men hur ska hon få övriga att förstå att det är så? Inte ens mamma och storebror anar något. Men så ska skolan spela en teaterpjäs, och allt George vill är att få spela huvudrollen, grisen Charlotte, ur Min vän Charlotte av E.B White.

Tillsammans med sin allra bästa vän Kelly övar de repliker tills de kan allt flytande. George har fått Kelly att förstå att hon egentligen är en flicka, och med rollen som Charlotte kanske fler kan se vem hon egentligen är. Det är en hisnande tanke. George ser verkligen fram emot provspelningen. Och nu är det äntligen Georges tur att provspela för sin lärare:

sidan 70-72
"I korridoren satt fröken Udell i den klumpiga stolen - det som matchade den klumpiga katedern. Stolen såg bortkommen ut utan sin kompis.
"Du har inte papperet med dig, George", sa fröken Udell.
"Jag behöver det inte."
"Jaså, det var ett gott tecken. Det betyder att du måste ha övat." Fröken Udell log vänligt.
"Men tala tydligt."

Innan fröken Udell hann säga något mer blundade George och började. De första orden hade bråttom ut, men sedan saktade hon farten till den rytm hon hade övat in. Hon kände sig som Charlotte och gav varje ord full uppmärksamhet när de lämnade hennes mun. Orden kändes ännu mer som hennes egna än de hade gjort hemma hos Kelly.

George kom till slutet av Charlottes monolog och väntade på dialogen med Wilbur som följde därefter. Men det kom ingen stickreplik. Hon öppnade ögonen.

Fröken Udell såg bister ut och en tjock rynka hade formats i hennes panna.
"Vad var det där, George?" frågade hon.
"Jag..." började George, men orden stockade sig i halsen. "Jag..."
"Var det något slags skämt? För det var inte särskilt roligt."
"Det var inget skämt. Jag vill vara Charlotte." Georges röst lät mindre nu när hon pratade med egna ord.

"Du förstår väl att jag inte gärna kan låta dig spela Charlotte. Det är många flickor som vill ha rollen. Och tänkt dig så förvirrade folk skulle bli. Om du är intresserad av att spela Wilbur så är det en möjlighet. Eller kanske Templeton - han är en skojig filur."
"Nej tack Jag ville ... bara ..."

"Tack då." Fröken Udell såg på George med underlig blick. "Då går vi tillbaka in igen och gör oss klara att gå hem. Vill du vara snäll och hålla upp dörren för mig?"

George blir verkligen superledsen. Men tillsammans med Kelly börjar de smida en plan. För hur de kan få de andra att förstå att George är en flicka. En spännande plan. Men först måste ju George få öva och känna hur det är att vara flicka på riktigt. Med kjol, smink och en väninna. De ska på utflykt!


Kompisar skola familjen för mellanstadiet utgiven av Lilla Pirat förlaget. Passar också utmärk som högläsning då den tar upp vikten att få vara den man är. Utan omgivningens ibland tuffa krav och förväntningar.

/Birgitta

Minnet av vatten av Emmi Itäranta


Minnet av vatten av Emmi Itäranta


Det har gått lång tid sen människorna i den lilla byn hade vatten. Riktigt sötvatten. Nu får de tilldelat avsaltat havsvatten. Ransonerat till varje person. Men man minns, eller har hört talas om, tider när vatten fanns hur mycket som helst. Det kunde till och med finnas i olika former. Snö. Is. Bäckar som rann. Åar. Sjöar. Nu är allt torrt. Skogen är död. Bara sopbergen från en svunnen tid finns kvar. Plastberget.

Noria Kaitio är 17 år och går hos sin far som lärling till att bli temästare. En titel som ärvts genom generationer. Men med uppdraget som temästare följer också många hemligheter. Hemligheter som måste bevaras. Den dagen, då hennes far tog henne till platsen som inte fanns, får Noria del av den största hemligheten av alla. Platsen är en underjordisk källa. Med rent, friskt källvatten. Från källan leder en ledning ner till huset, och vattnet används bland annat till teceremonierna.

Krig har härjat i världen, och Kina har tagit makten över Europa och Skandinavien. Nyheter filtreras genom poddar, som den mäktiga staten Nya Qian ger ut. Den globala uppvärmningen har gjort vatten till en bristvara, och svarthandeln ökar och den som missbrukar vattnet straffas hårt. Att då få veta att det finns en källa av friskt vatten - när det finns människor som törstar ihjäl - är en svår hemlighet att bära.

sidan 19-20
"När jag stannade utanför den öppna grinden stod Sanja på husets framsida och hällde svärande över det sista vattnet som fanns kvar på bottnen av en lägel i en metallbalja. Ytterdörren var öppen och inifrån huset svävade ett dämpat och knappt hörbart flöde av poddnyheter ut genom insektsnätet. 

Sanja var utan skyddshuva och när hon tittade upp på mig såg jag att hon inte hade sovit. 
"Den förbannade svindlaren har sålt saltvatten åt mig", sa hon och förde ursinnigt det svarta håret bakom öronen. 
"Jag begriper inte hur han bar sig åt, jag smakade på det som jag alltid gör, och det var drickbart. Han tog hutlöst betalt, så jag köpte bara en halv lägel, men också det var bortkastade pengar." 

"Vad för slags behållare hade han?" frågade jag och styrde in genom grinden. 
"En av de där gammalmodiga", svarade Sanja. "Stor och genomskinlig på en sockel och med ett rör för vattnet." 
"En dubbelrörsbluff", sa jag. "Jag såg dem i stan förra året. De har en annan behållare gömd i sockeln och den innehåller saltvatten. Röret har två inställningar. Med den ena kommer vattnet från dricksvattenbehållaren, med den andra från lönnbehållaren. Försäljaren låter en smaka på vattnet i dricksvattenbehållaren, men ändrar sedan rörinställningen i smyg och säljer saltvatten." 

Sanja stirrade på mig ett ögonblick och sa sedan: "Förbaskade idiot." 
Jag förstod att det var sig själv hon menade. Hon hade säkert gjort av med det mesta av veckobudgeten på saltvattnet. 
"Det hade kunnat hända vem som helst", sa jag. "Hur skulle du kunna veta? Men vi borde nog låta budet gå, så att folk förstår att vara försiktiga." 
Sanja suckade. "Jag såg att andra också köpte vatten av honom, det var på kvällstorget precis innan de stängde. Den där karln är nog långt borta vid det här laget. På jakt efter nästa idiot." 

Jag höll tyst med vad jag tänkte: Mer än en gång hade jag hört mina föräldrar säga att om det var ovanligt många bedragare ute i rörelse betydde det att tiderna höll på att bli sämre. Det spelade ingen roll hur ofta poddnyheterna upprepade att oroligheterna var övergående och kriget under kontroll."

Norias mamma får nytt jobb i en avlägsen provins och flyttar dit, och strax därefter dör hennes far. Att då själv besitta en så stor hemlighet är svårt. Speciellt när bästa vännens lillasyster är sjuk. Och det enda som kan göra henne bra är friskt vatten. Så Noria delger tillslut Sanja hemligheten med källan. Men det två vet är snart ingen hemlighet...

Otroligt vackert och målande språk. Som att kliva in i en sagovärld. Eller mardrömsvärld snarare. För vad vore vi utan vatten? Det som vi tar för givet här uppe i det kalla norr. Kallt, friskt vatten ur kranen. Det är inte alla förunnat. Redan idag. Så var rädd om det vatten vi har!

Science fiction för ungdomar. Utgiven av Modernista förlag.

/Birgitta