torsdag 22 oktober 2015

Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins

Gregor från Ovanjord av Suzanne Collins


Är du säker på att du vågar läsa denna bok? Här finns bland annat stora kackerlackor, spindlar och råttor. När jag säger stora, så menar jag stora... mycket större än en människa...

Gregor är en helt vanlig pojke. Han bor med sin farmor, mamma och sina två småsystrar i en trång liten lägenhet i New York. Det är sommar och Gregor har sommarlov. Hans syster Lizzie har åkt på sommarläger och mamma måste jobba. Familjen har ont om pengar sen deras pappa spårlöst försvann för två år sedan.

Han har lovat mamma att ta hand om tvätten och han tar med sig sin minsta lillasyster, Boots, som är två år. Boots tar med sig en boll som rullar bakom torktumlaren och när barnen går för att hämta den ser de att metallgallret framför ventilationstrumman hänger löst - och bakom finns det en öppning. Helt plötsligt ramlar de båda ner i hålet...

sidan 24-25
"Just då märkte Gregor att dimman började lätta lite. Han kunde urskilja en slät, mörk, cirkelformad vägg. De verkade falla genom ett stort, mörkt rör. Han kände en uppåtvind stiga under sig. De sista dimstråken blåste bort och Gregors fart dämpades. Kläderna sjönk mjukt tillbaka mot kroppen. 

Under sig hörde han en liten duns och sedan trampet av Boots sandaler. Strax därpå fick hans egna fötter kontakt med fast mark. Han försökte orientera sig, vågade inte röra sig. Totalt mörker omgav honom. 

När ögonen började vänja sig blev han medveten om ett svagt ljussken till vänster om sig. Från andra sidan ljuset hördes ett glatt pipande. 
"Kjyp! Stoot kjyp!" 

Gregor rusade mot ljuset. Det föll genom en smal öppning mellan två släta klippväggar. Det var knappt han lyckades klämma sig igenom öppningen. Hans gympasko hakade i något och han tappade balansen. 

Han snubblade ut mellan klippväggarna och landade på alla fyra. När han höjde huvudet såg han rakt in i ansiktet på den största kackerlacka han någonsin sett."

Kackerlackorna tar Gregor och Boots med sig till människorna i Underjord. Där får de också träffa stora fladdermöss. Det visar sig att barnen är väntade. Deras namn finns nämligen med i en profetia som skrevs ner för många många år sedan.

Allt Gregor vill är att åka hem igen. Medan han funderar och planerar för hur de ska komma tillbaka upp till "Ovanjord", får de plötsligt höra att de inte kan åka hem! Människorna och de övriga "varelserna" i Underjord bråkar nämligen med varandra - och snart kan ett krig bryta ut.

De enda som kan förhindra ett krig - enligt den gamla profetian - är Gregor och Boots... och när Gregor får höra att hans pappa ramlat ner i samma hål bestämmer han sig trots allt för att stanna och leta rätt på honom.

Spännande magi och fantasi för mellanstadiet. Gregor från Ovanjord är första boken av fem i serien "Krönikan om Underjord". En rafflande historia i högt tempo! En historia med gott om spindlar, kackerlackor, råttor och andra kryp...

/Birgitta

torsdag 8 oktober 2015

Zombie city: De döda stad av Benni Bödker

Zombie City: De dödas stad av Benni Bödker


Krille har gömt sig i en stor bunker ända sen den stora explosionen. Men nu har hans mat tagit slut, så han tvingas gå in i en affär för att hitta något att äta. Allt är stilla. Varor har slitits ner från hyllorna, det finns ingen ström så maten i kylarna och frysarna ligger och ruttnar. Till slut hittar han konserver. Krille kan inte vänta - han skyndar sig att öppna en och vräker i sig maten. Men så hör han något...

sidan 19-21
"Så hör han ett ljud igen. Han hejdar sig. Torkar sig om munnen. Lyssnar. 
Den här gången är han helt säker. Det är ett ljud. Inte så långt borta. 
Ett ljud av steg. Släpande steg. 
Han är inte ensam längre. Krille ser sig om. Han ser inget. Och nu hörs inga steg längre. 

Han vänder sig om. Och så skriker han. 
Framför honom står en man i uniform. En vakt. 
Men han stinker något hemskt. Hans hud är grå och svullen. Han liknar männen på golvet. 

Han håller också på att ruttna. Han är också död. Men han är hungrig. 
Och han går rakt mot Krille."

Krille har tur, för plötsligt finns en till överlevande bredvid honom. En som har ett armborst att försvara sig med. Hon skjuter zombien i huvudet - det är det enda sättet att döda dem på. De sätter sig ner och fortsätter äta och tjejen berättar om De Levandes Land, dit hon är på väg. Mer hinner hon inte berätta förrän de hör ett nytt ljud - den här gången är det en hel flock!

Det är de döda som styr nu!

Riktigt rysligt! Pang på bara - rakt in i berättelsen hamnar man. Mitt bland zombierna...
Svartvita bilder som fyller i berättelsen. Visar hur det ser ut. Hur zombierna ser ut...
Lättläst rysare skräck spöken för mellanstadiet.

/Birgitta

tisdag 6 oktober 2015

klass 4-6 A jobbar med Pippi och Lilla gubben

GSS 4-6 A har  ritat "sin" dröm-häst


Barnen från GSS 4-6 A kom till biblioteket och fick lyssna på sagan om Pippi Långstrump och Lilla Gubben.

”Hon kunde lyfta en hel häst, om hon ville. Och det ville hon. Hon hade en egen häst, som hon hade köpt för en av sina många gullpengar samma dag, hon kom hem till Villa Villekulla.

Hon hade alltid längtat efter en egen häst. Och nu bodde han på verandan. Men när Pippi ville dricka sitt eftermiddagskaffe där, lyfte hon utan vidare ut honom i trädgården.”

Sida 9 ur Boken om Pippi Långstrump
av Astrid Lindgren
 
Efter lite prat om hästar med fakta ur boken "Lätta fakta om hästar och ponnyer" fick barnen blunda och tänka sig en egen häst och vad de skulle göra med den.

GSS 4-6 A har  ritat "sin" dröm-häst

Sen fick de en ”egen” häst att färglägga och klistra fast på ett papper. Sen fick de även gärna rita sig själv och vad de föreställt sig att de gjorde med sin häst.

Bilderna satte vi sen upp till utställning på glasrutorna mot korridoren utanför biblioteket - så alla som går förbi kan se hästarna :)

GSS 4-6 A har  ritat "sin" dröm-häst

/Birgitta

Uppdraget av Camilla Lagerqvist

Uppdraget av Camilla Lagerqvist


Det är sommar, och året är 1943. Maja bor tillsammans med sin mamma, lillasyster och lillebror i ett litet hus nära gränsen till Norge. Pappan är ute i kriget - och det är som om han tagit med sig mammans skratt också. Allt är så allvarligt nu för tiden.

De kan höra kulsprutor från gränsen, och tyskarnas flygplan dundrar ofta förbi på himlen. En natt flyttar det in en ny tjej i det gamla skolhuset, Hilde. Det visar sig att hennes mamma är gravid och tillsammans med en tysk soldat. Nu kan de inte bo kvar i Norge längre eftersom de blivit så hotade och trakasserade där. De fick fly till Sverige istället.

Samtidigt flyttar en barndomskamrat till Majas mamma hem till byn. Hon har med sig sin son, Benjamin. De har också flytt från Norge, som är ockuperat av tyskarna.

sidan 30-31
"-Hur är det att bo i ett land som fiender har tagit över? frågade jag och tänkte på de tyska planen och bomberna som vi kunde höra falla över Oslo. Jag frågade båda, men det verkade bara vara Benjamin som ville svara för Hilde hade krupit ihop med hakan på knäna och hennes blick var långt borta någonstans. 

-Det var hemskt! Tyska soldater överallt på gatorna och pappa fick stäng vår musikaffär, men det var lika bra det för det var så mycket  som blev förstört när de krossade fönstren... Benjamin bet ihop tänderna så hårt att kinderna spändes och han fick en rynka mellan ögonbrynen. 

-Varför krossade de fönstren? frågade jag.
Benjamin svalde, sedan höjde han huvudet och det blänkte i ögonen. 
-För att vi är judar. Tyskarna hatar judar. Alla som är judar fick ett J i sitt pass, jag fick det, min pappa, min farbror och hans familj fick det. Mamma var den ende som slapp eftersom hon inte är judinna. Sedan blev alla judiska pojkar och män över fjorton år satta i fångläger på Falstad, men då hade min pappa redan stuckit. 

Han sa det med stolthet i rösten och jag hann tänka att det var en konstig sak att vara stolt över, att ens pappa hade stuckit från familjen. Men innan jag hann fråga något mer började Benjamin berätta igen. 
-Pappa gick med i motståndsrörelsen, de som kämpar för att göra Norge fritt, sa han."

De tre barnen blir goda vänner och badar och umgås mycket i den varma sommaren. När så Benjamins farbror och hans familj avrättas av tyskarna bestämmer barnen sig för att starta en motståndsgrupp. Deras första uppdrag blir att försöka rädda motståndskvinnan Svarta rosen, som tyskarna snart tänker fängsla och döda.

För att varna henne tvingas barnen ta sig över gränsen, till en motståndsgrupp som har sitt tillhåll i en liten by i Norge. Men gränsen vaktas av tyskar - som skjuter ihjäl den som försöker ta sig över...


Del 1 i serien Svarta rosorna. Följs av Isbarnen och Förrädarna. Utspelar sig under Andra världskriget och passar bra som högläsning. Spännande och läskigt på samma gång, för mellanstadiet.

/Birgitta

måndag 5 oktober 2015

Hjärtlös av Petrus Dahlin

Hjärtlös av Petrus Dahlin


Maia har precis flyttat till New York med sina föräldrar. Hennes farfar har precis dött och familjen har fått ärva hans stora lägenhet på tolfte våningen. Flytten passar bra eftersom hennes pappa har fått erbjudande om en internationell karriär som han inte kunde säga nej till. Hennes mamma har också fått ett fint jobb och båda jobbar mycket.

Men lägenheten är kall, lamporna sönder i trapphuset och grannen under Maia skyndar sig att stänga dörren när hon ser henne - eller viskar små snabba meningar som "jag drömde mardrömmar om dig inatt..." Sen är det rummet längst in i lägenheten - det som alltid är låst - och dit hon inte får gå...

Maia känner sig ensam, hon har inga syskon och än så länge inga vänner i den nya staden. För att fördriva tiden betygssätter hon Sushi, kollar in grannarna med kikare, tecknar och längtar efter sin bästis Becka som är kvar i Sverige.

För att mildra sitt dåliga samvete för att Maia är ensam hemma köper hennes mamma en hamster till Maia och hon blir såklart överlycklig. Äntligen lite sällskap! Men lyckan blir kortvarig... redan nästa morgon har den försvunnit!

sidan 66-68
"Telefonen avbröt hennes tankar. Hon rusade ut i köket och svarade. 
"Hej, det är mamma!" 
En snabb blick på köksklockan gav Maia svaret på varför mamma ringde innan hon själv hann säga det. Hon var sen. 
"Jag måste jobba ett par timmar till. Men det finns ju sushi i kylen som du vet." 
Maia hummade till svar. 

"Har du det bra? Hur går det med hamstern?" 
Skulle hon säga något? På ett sätt var hon glad över att mamma var sen. Det skulle ge Maia lite extratid att ställa allt tillrätta. 

"Ehh... bara bra. Han är jättegullig och vet du, nu har jag äntligen kommit på vad han ska heta." 
"Nä men vad roligt. Berätta!" 
"Houdini!" 
"Houdini, som utbrytarkungen? Varför det?" 

Maia bet sig i tungan. Självklart skulle mamma veta varför. Sådana var både hon och pappa. De ville ha förklaringar och en bakgrund till allting. Nu gällde det att snabbt styra om samtalet. 
"Äsch, jag tyckte bara det var gulligt liksom..." 
Hon hörde själv hur tunt det lät. Det var inte ett typiskt Maiasvar. 
"Och han smet ut för en liten stund. Men så hittade jag honom igen." 
"Jaha, vilken tur. Vart hade den lilla busen smitit då?" 
"Till det där hörnrummet." 

Det blev helt tyst i luren. 
"Inte till det låsta rummet i hörnet väl...?" Malins röst lät kall och avvaktande. 
"Nej, nej, förstås inte... jag menar..." Maia förstod direkt att det var fel svar. "... jag menar vardagsrummet. Det som ligger i hörnet. Det tredje i fil, du vet..." 

"Jaha. Då förstår jag. Vardagsrummet, bra... Du kanske inte ska låta Houdini springa lös. Det är en enorm lägenhet och risken är stor att han försvinner. Och du går så klart inte in i det låsta rummet, eller hur?" 
Maia harklade sig. 
"Nej, absolut inte... och du har helt rätt. Jag ska ha honom ordentligt inlåst, jag menar, nu har jag ju honom ordentligt inlåst."

Maia kommer på en lösning och går och köper en ny hamster. Men den försvinner också spårlöst... Och hörnrummet, längst in i lägenheten, där är varmt och skönt i den annars iskalla lägenheten så Maia kan inte låta bli att gå in. Men det är något med rummet... något läskigt!

En riktig rysare för de som inte är mörkrädda. För läskigt är det! Mycket till och med... Men det är tur att det finns äkta vänner. Det är verkligen tur att Maia har Becka!

Rysare,skräck spöken för mellanstadiet.

/Birgitta