Uppdraget av Camilla Lagerqvist

Det är sommar, och året är 1943. Maja bor tillsammans med sin mamma, lillasyster och lillebror i ett litet hus nära gränsen till Norge. Pappan är ute i kriget - och det är som om han tagit med sig mammans skratt också. Allt är så allvarligt nu för tiden.

De kan höra kulsprutor från gränsen, och tyskarnas flygplan dundrar ofta förbi på himlen. En natt flyttar det in en ny tjej i det gamla skolhuset, Hilde. Det visar sig att hennes mamma är gravid och tillsammans med en tysk soldat. Nu kan de inte bo kvar i Norge längre eftersom de blivit så hotade och trakasserade där. De fick fly till Sverige istället.

Samtidigt flyttar en barndomskamrat till Majas mamma hem till byn. Hon har med sig sin son, Benjamin. De har också flytt från Norge, som är ockuperat av tyskarna.

sidan 30-31
"-Hur är det att bo i ett land som fiender har tagit över? frågade jag och tänkte på de tyska planen och bomberna som vi kunde höra falla över Oslo. Jag frågade båda, men det verkade bara vara Benjamin som ville svara för Hilde hade krupit ihop med hakan på knäna och hennes blick var långt borta någonstans. 

-Det var hemskt! Tyska soldater överallt på gatorna och pappa fick stäng vår musikaffär, men det var lika bra det för det var så mycket  som blev förstört när de krossade fönstren... Benjamin bet ihop tänderna så hårt att kinderna spändes och han fick en rynka mellan ögonbrynen. 

-Varför krossade de fönstren? frågade jag.
Benjamin svalde, sedan höjde han huvudet och det blänkte i ögonen. 
-För att vi är judar. Tyskarna hatar judar. Alla som är judar fick ett J i sitt pass, jag fick det, min pappa, min farbror och hans familj fick det. Mamma var den ende som slapp eftersom hon inte är judinna. Sedan blev alla judiska pojkar och män över fjorton år satta i fångläger på Falstad, men då hade min pappa redan stuckit. 

Han sa det med stolthet i rösten och jag hann tänka att det var en konstig sak att vara stolt över, att ens pappa hade stuckit från familjen. Men innan jag hann fråga något mer började Benjamin berätta igen. 
-Pappa gick med i motståndsrörelsen, de som kämpar för att göra Norge fritt, sa han."

De tre barnen blir goda vänner och badar och umgås mycket i den varma sommaren. När så Benjamins farbror och hans familj avrättas av tyskarna bestämmer barnen sig för att starta en motståndsgrupp. Deras första uppdrag blir att försöka rädda motståndskvinnan Svarta rosen, som tyskarna snart tänker fängsla och döda.

För att varna henne tvingas barnen ta sig över gränsen, till en motståndsgrupp som har sitt tillhåll i en liten by i Norge. Men gränsen vaktas av tyskar - som skjuter ihjäl den som försöker ta sig över...


Del 1 i serien Svarta rosorna. Följs av Isbarnen och Förrädarna. Utspelar sig under Andra världskriget och passar bra som högläsning. Spännande och läskigt på samma gång, för mellanstadiet.

/Birgitta