onsdag 24 januari 2018

Förintelsens minnesdag 2018

Den 27 januari varje år samlas människor över hela världen för en årlig manifestation. I Umeå görs en gemensam manifestation den 25 januari kring förintelsens minnesdag genom att alla nior i Umeås kommunala grundskolor samlas på Folket hus Idun och deltar i workshops och föreläsningar kring folkmord och människors lika värde. I samband med detta genomför Hagaskolan en egen temadag om mänskliga rättigheter.

I Sverige har myndigheten Forum för levande historia fått uppdraget att sprida kunskap om förintelsen. Därifrån har jag skrivit ut en utställning med text och bilder kring förintelsen som finns att läsa här på biblioteket.

Elever från åk 8 som har bild som elevens val har också gjort "tre katastrofer". Där de utifrån temat Peace and Love velat visa på det motsatta. Den finns också att beskåda här på biblioteket.


Auschwits. Koncentrationsläger i Auschwits i Polen.
Det största av Nazitysklands förintelseläger.
Verksam från 1940-1945.


Elever i åk 8 med bild på elevens val har gjort denna skapelse utifrån temat Peace och Love (Fred och Kärlek). De ville visa på det motsatta.



Elever i åk 8 med bild på elevens val har gjort denna skapelse utifrån temat Peace och Love (Fred och Kärlek). De ville visa på det motsatta.
9/11 2001
New York


Elever i åk 8 med bild på elevens val har gjort denna skapelse utifrån temat Peace och Love (Fred och Kärlek). De ville visa på det motsatta.
Terrordådet i Stockholm.
7/4 2017 kl. 14:53
Drottninggatan.



Läs mer också på Umeåregionens sida mina bibliotek.

Må vi alltid minnas!!

/Birgitta

måndag 8 januari 2018

Tuggummitanten av Åsa-Caroline Salomonsson


Tuggummitanten av Åsa-Caroline Salomonsson


Här får man följa Tyra 8 år. Hon och hennes bästa kompis Siri har en Smygklubb. Det här är första boken i serien, och man får veta hur klubben kom till:

sidan 7
"Nu ska jag berätta om vår Smygklubb och hur den blev till. Jag och min bästis Siri startade den på min åttonde födelsedag, av en ren slump faktiskt. 

Jag fick en liten vit, kattunge i födelsedagspresent. Hon smet samma dag. när vi letade efter katten så hittade vi henne till slut vid Det läbbiga huset. I det huset bor det en konstig tant som vi bara ser när hon cyklar till affären. 

Tanten är lång och smal som en lyktstolpe. Håret är vitt och spretigt. Vi kallar henne för Tuggummitanten för hon äter bara gröna ärtor och tuggummi. Åtminstone tror vi det, för hon handlar inget annat när hon är i affären. 

Siri och jag tycker hon är konstig."

Tyra och Siri gör en lista över alla människor de tycker verkar märkliga för att ta reda på om det verkligen står rätt till med folket i stan. På den listan finns Tuggummitanten med. Och det är om henne den här boken handlar. Och om hur Tyra och Siri hjälper henne.

Katten smiter alltså, och barnen skyndar iväg för att leta rätt på den. I jakten hamnar de till slut utanför Tuggummitantens hus. När de kikar in genom fönstret ser de att allt inte verkar stå rätt till och de kallar på hjälp. Och de får samtidigt reda på varför Tuggummitanten betett sig så märkligt...

Tuggummitanten är en del i serien Mommi & Folket utgiven av Idus förlag. Kompisar skola familj för låg- och mellanstadiet.

Boken tar upp ett mycket viktigt ämne: självsvält och passar därför bra att högläsa tillsammans.

/Birgitta




Isdraken av George R. R. Martin

Isdraken av George R. R. Martin

Här får vi följa vinterbarnet Adara. Den vackra flickan med sin bleka hy, blonda hår och klarblå ögon. Adara är ett annorlunda barn, en allvarlig liten flicka som sällan bryr sig om att leka med andra. Hon älskar vintern. Bara när den kommer lever hon upp.

sidan 30-31
"Kylan hade aldrig stört henne så som den besvärade Geoff och Teri och deras vänner. Ofta stannade Adara ute i flera timmar efter att de andra hade flytt in till värmen eller sprungit iväg till gamla Laura för att äta den heta grönsakssoppa som hon så gärna lagade till barnen. 

Adara letade upp något hemligt ställe vid bortersta änden av fälten, ett nytt ställe varje vinter, och där byggde hon ett högt, vitt slott, klappade fast snön med sina små, bara händer. Hon formade den till torn och bröstvärn som de Hal brukade berätta om, på kungens slott inne i staden. Hon bröt istappar från trädens lägsta grenar och använde dem som spiror och tinnar och vaktkurer som hon placerade ut här och där överallt i sitt slott. 

Och mitt i kallaste vintern kom det ofta någon dags tö, följd av en plötslig köldknäpp, och då förvandlades hennes snöslott till is över natten, lika hårt och starkt som hon föreställde sig att riktiga slott var. 

Hela vintern byggde hon på sitt slott utan att någon visste om det. Men varje gång kom våren, och med våren ett töväder utan någon kyla i släptåg. Då smälte värn och murar bort, och Adara började återigen räkna dagarna till sin nästa födelsedag. 

Hennes vinterslott stod sällan tomma. Vid första frosten varje år kom isödlorna utkrälande ur sina hålor, och plötsligt kryllade fälten av de små, blåa djuren. De pilade hit och dit, susade fram över snön så snabbt att de knappt verkade nudda den. 

Alla barnen lekte med isödlorna. Men de andra var klumpiga och grymma, och de brukade knäcka de bräckliga små djuren på mitten, bryta av dem mellan fingrarna som man bryter av en istapp som hänger från ett tak. 

Till och med Geoff, som var alldeles för snäll för att göra något sådant, blev ibland för nyfiken och höll ödlorna för länge i sina försök att undersöka dem, och då fick värmen från hans händer dem att smälta och brinna och slutligen dö."

Men det Adara älskar allra mest med vintern är ändå Isdraken. Det sades att den natt Adara föddes såg man en isdrake, och varje vinter sedan dess har den kommit fram. Och i all hemlighet blivit Adaras vän.

Varje vinter blir kallare och håller i sig längre. Varje år kommer våren senare och senare. Isdraken ges skulden. I ett försök att fördriva den skrivs ett brev till kungen. Men kungen har inte tid att döda eller driva bort isdraken. Kungen har annat att tänka på. Det är krig, och varje sommar kommer fienden allt längre in i landet.

Adaras farbror är drakryttare i kungens armé. En dag kommer han och ber sin bror att sälja gården och flytta söderöver. Det har blivit för farligt. Fienden är för nära. Men Adaras far vägrar. När så fienden inte längre går att stoppa kommer farbrodern en sista gång för att övertala Adaras far. Han vägrar fortfarande. Men han ber honom ta med sig barnen på hans drake och rädda dem. Adara hör detta och rymmer. Ensam. Och ingen hittar igen henne...

En spännande och vacker historia om en liten flickas kamp mot det onda. Att offra något för att vinna något annat. Om vänskap, kärlek och familjeband.

Otroligt vackra och fantasieggande bilder av Luis Royto gör otroligt mycket för helhetsintrycket av boken. Fantastiskt!
Magi och fantasi för mellanstadiet. Utgiven av Natur och Kultur förlag.


/Birgitta