torsdag 16 november 2017
Singers melodi av Vanna Rosenberg och Cecilia Heikkilä
Ett litet sjölejon rövas bort från havet och klipporna där den hör hemma. Bort från sina föräldrar. Bort från det brusande havet som luktar tång. Den förs iväg med en stor båt och hamnar till slut hos en cirkus. Där växer den upp, tillsammans med lejontämjaren Manfred och de andra djuren och människorna på cirkusen.
Sjölejonet får av direktören namnet Singer för att han sjunger så otroligt vackra melodier. Sånger som berör och får med sig folk. Singer blir snart ett av cirkusens bästa nummer.
Lejontämjarungen Manfred växer också upp på cirkusen och han och Singer blir de bästa vännerna. De föddes samma stjärnklara natt och firar så alla födelsedagar tillsammans. Men eftersom Singer är ett sjölejon firar han nio år när Manfred firar ett år. Ju fler födelsedagar de firar tillsammans ju fler år skiljer dem åt. Och med åldern börjar Singer längta. Till hav. Doft av tång. Så en dag händer det...
sidan 17-18
"I en av det gröna inlandets dalar hade cirkussällskapet slagit sig till ro några timmar. Då och då behövde de vila ut eftersom de alltid var på väg från en lysande föreställning till en annan. Det var tidig morgon och alla sov i vagnar och tält.
Alla utom en mörklocksrund liten pojke med för stora byxor och för långa strumpor. Manfred satt uppkrupen i hömolnen och tänkte på alla morgnar han vaknat under den glödande cirkushimlen. Det fanns popcorn i polkastrutar sedan kvällen innan som Manfred åt medan han vande sig vid den nya dagen.
Det fanns inget så vackert som kulört höstmörker, tänkte han och räknade de gungande strecken av glada lyktor som svävade mellan tälttopparna. Vilken tur jag har, i vår kärleksfulla karavan känner jag mig aldrig borta, bara hemma.
Han reste på sig, borstade av tröttheten och gick bort till matlasset som han skulle hämta till sina sovande vänner. Vid ljudet av frukostflingornas fras brukade de titta upp och blinka sömnigt mot den pigga morgonsolen. Så skedde också denna dag.
Några hade råkat sparka av sig täcket, en och annan svans slängde slött uppifrån våningssängarna. "Jag är hungrig som en varg!" pep lammet.
"Jag är svulten som en björn!" bullrade björnen.
"Hungern river som en hyena!" jamade tigern.
Alla skrattade och högg in. Alla skrattade utom Manfred. Något kändes fel. Någon saknades. Plötsligt såg Manfred att en plats var tom. En viss apelsinlåda stod där ödslig och ensam.
"Var är vårt sjölejon? Var är Singer?""
Det visar sig att Singer har gett sig av. Mot sin längtan. Det brusande havet med sin doft av tång. När vännerna som är kvar börjar prata upptäcker de också att de alla bär på en längtan. Men inte samma längtan som Singer, till salta hav och doft av tång. Men en längtan finns. En längtan om var "hemma" kan vara.
En finstämd liten bok om känslan av att längta till något. Vad är hemma för dig? För mig? Är det samma längtan eller är det olika?
Kompisar skola familj för lågstadiet. Passar också bra som högläsning. Utgiven av Bonnier Carlsen förlag.
/Birgitta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar