Helt plötsligt en dag så försvinner Darkus pappa. Han är egentligen inte en sån pappa som försvinner, han är en pappa som alltid är där. Ända sen Darkus mamma dog har hans pappa tagit hand om Darkus själv.
Men så har han alltså försvunnit. Från ett låst rum där han suttit och forskat. Rummet var låst från insidan - men hade inga fönster och inga andra dörrar än den som han gått in genom. Nyheten om den försvunne vetenskapsmannen hamnar i alla tidningar, men Professor Cuttle är det ingen som hittar igen.
Eftersom Darkus inte kan bo hemma alldeles ensam får han flytta in hos sin farbror Max så länge. Tills pappan kommer tillbaka. Darkus får också börja på en ny skola. Den tredje skolan på fem veckor. Fast den här gången börjar det bättre än på de andra skolorna. Här får han två vänner. Virginia och Bertolt.
De har hört talas om den försvunne Professorn, och frågar såklart Darkus om saken:
sidan 34-36
""Tror du att din pappa kommer tillbaka?" frågade Virginia.
"Det vet jag att han gör." Darkus var så säker på det att han satte sig rakt upp.
"Alla säger att han stack iväg, eller att han är död, men jag vet att det inte är så. Han hade inte tagit med sig nån resväska och inte lämnat nåt brev till mig. Det är inget som saknas, de har inte hittat honom död, och han är min pappa. Jag känner honom. Han skulle aldrig lämna mig, inte på det sättet."
Han hörde att hans röst började bli tjock och visste att om han sa något mer skulle han börja gråta. Han avbröt sig och svalde. "Var han är så vet jag att han är jätteorolig för mig."
"Det är klart att han är!" sa Bertolt. "Och han är säkert en jättebra pappa."
"Men det är en annan sak också." Darkus tittade på Virginia och sänkte rösten. "Jag vet att pappa lever, för farbror Max uppför sig inte som om han vore död."
"Vad menar du?" viskade hon.
"Farbror Max ser orolig ut och verkar fundersam, men han är inte ett dugg ledsen. Ibland så tror jag faktiskt att han är mest arg."
"Men vad tror du det är som har hänt?" frågade Virginia med låg röst och lutade sig fram över bordet. "Jag tror att han blev kidnappad." Darkus tittade på deras ansiktsuttryck för att se om de trodde honom.
"Kidnappad!" flämtade Bertolt.
"Så häftigt!" Virginia spärrade upp ögonen. "Ja, alltså, inte för dig förstås, men - en riktig kidnappning? Jättehäftigt!"
"Polisen tror inte på mig. De har skrivit upp hans namn på en lista över försvunna personer och slutat leta. De säger att en del människor inte vill bli hittade, men..." Han gjorde en paus och funderade på om han skulle berätta resten.
"Men vadå?" frågade Virginia ivrigt.
"Farbror Max och jag har inlett en egen undersökning." Darkus såg gravallvarlig ut. "Vi ska leta rätt på pappa själva."
"Jag kan hjälpa till!" Virginia rätade på sig. "Och du också väl, Bertolt?" Hon drog i hans ärm.
"Ja, om du vill att vi ska göra det, Darkus." Bertolt tittade förebrående på Virginia."
Så får Darkus och hans farbror Max hjälp i sitt sökande av Darkus nya vänner. De får också hjälp från ett ytters oväntat håll. Darkus farbror bor nämligen granne med två otäcka kusiner som ständigt bråkar med varandra. En dag när Darkus blir vittne till ett av deras bråk ramlar en svart skalbagge - stor som en hamster - ut från ena mannens byxben. Skalbaggen kryper bort till Darkus och vägrar gå därifrån. Darkus tar med sig skalbaggen - som nu också blir hans vän.
När Darkus närmare börjar undersöka kusinernas hus upptäcker han att där finns ett helt rum fullt av skalbaggar. Skalbaggar som visar sig vara allt annat än vanliga. Skalbaggar som har speciella egenskaper - som skalbaggar normalt inte har...
Tillsammans kommer snart de tre barnen - och skalbaggen - närmare vad som kan ha hänt Darkus pappa. Men det är otäcka och starka krafter som ligger bakom försvinnandet. Som inte är rädd för att fler ska försvinna. Onda krafter som gör allt för att skydda hemligheten Professor Cuttle varit på spåren...
En spännande och annorlunda bok som riktat in sig på skalbaggar. I alla dess former. I slutet av boken finns också en liten ordlista som förklarar bland annat de delar skalbaggen består av. Tänker att boken kan passa som högläsning parallellt när man läser om insekter.
Boken slutar rätt öppet - och fortsättning följer... de onda krafterna blir man inte av med så lätt!
Magi och fantasi för mellanstadiet. Utgiven av Opal förlag.
/Birgitta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar