Det är snart sommarlov och Teo och Bianca har friluftsdag med skolan. De går vilse och hamnar vid Svartsjön. Eftersom ingen av dem varit där förut bestämmer de sig för att utforska sjön lite. När de kommer närmare hittar de en stor flat sten. Den ligger där mitt i sjön - som om ett klippblock trillat ner från himlen. Den här platsen blir deras hemliga plats och de återkommer dit när sommarlovet börjat för att bada.
sidan 10-12
"-Ska vi ta ett dopp till? frågade jag.
Kvällssolen värmde fortfarande och vattnet var spegelblankt.
-Okej,sa Bianca.
Vi dök i och simmade bort till det gamla kullfallna pilrädet. Roten hade nästan släppt från marken och trädet hängde ut över vattenytan. Man kunde klättra upp på det och stå där och gunga medan man höll i sig i grenarna. Trädet sviktade upp och ner. Bianca och jag klättrade upp och satte fart på trädet. Trädstammen knarrade och grenarna doppades i vattnet.
Men plötsligt stannade Bianca.
-Titta! sa hon. En stor svart fågel kom flygande över sjön. Jag blev nästan rädd, för den var på väg rakt mot oss. Den satte sig på en torr gren i trädet bredvid och gav till ett hest krax. Vi stod alldeles orörliga på trädstammen. Fågeln satt stilla och tittade ner på oss med svarta pärlögon. Den kraxade en gång till. Sedan bredde den ut vingarna och flög runt sjön en gång innan den försvann över skogen.
-Vad var det för fågel? undrade Bianca.
-Ingen aning, sa jag. Vi kan titta i en fågelbok när vi kommer hem.
-Tänk att den inte var rädd, sa Bianca.
-Det kändes nästan som om den ville något, sa jag.
Just då hörde vi vingslag bakom oss. En stor skugga for alldeles över våra huvuden. Fågeln hade kommit tillbaka. Vi hukade oss när vi kände luftdraget från de stora vingarna och tittade förskräckt på varandra. Fågeln tog ett varv över oss och flög sedan bort mot stenen.
Sakta sänkte den sig ner och landade där. Den hoppade lite hit och dit på våra badrockar. Sedan böjde den huvudet och den kraftiga näbben mot stenen.
-Vad gör han? undrade Bianca.
-Det ser nästan ut som om han lämnar något, sa jag.
-En mask eller snigel! sa Bianca och fnissade.
-På våra badrockar? sa jag. Fräscht!"
Det visar sig att den svarta fågeln lämnat en liten blå blomma. Fågeln kan de hitta i en fågelbok - det är en korp - men blomman hittar de inte igen. De tar med sig blomman till skolan och frågar en lärare som blir eld och lågor. Han säger att det är fridlyst och väldigt sällsynt blomma och han vill gärna se den på riktigt.
Växtplatsen där blomman hittades är bredvid Svartsjön. Precis där kommunens gubbar bestämt att en ny väg ska dras - och därmed hotas den vackra blå blomman att utrotas! Men blomman är inte det enda som hotas att utrotas... för i Svartskogen bor också älvor, jättar, troll och de underjordiska...
Teo och Bianca blir god vän med älvan Millevi och tillsammans gör de allt för att rädda skogen och dess invånare. Men utstakningen av vägen har redan börjat och snart kommer maskiner som ska fälla träd och gräva. Kommer barnen, och skogens invånare, att hinna rädda skogen? Och vem av de som bor där kan man lita på?
Del 1 i seriens Svartskogens hemligheter. Mycket fina John Bauer inspirerande bilder.
Magi & fantasi för lågstadiet.
/Birgitta
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar