onsdag 12 september 2018
Boet av Kenneth Oppel
Familjen den här boken handlar om har precis utökats med en ny liten medlem. Så nu består den av mamma, pappa, storebror, lillasyster och en liten bebis. Men det är något fel på bebisen. Läkarna vet inte riktigt vad det är utan undersöker och undersöker. På dagarna letar föräldrarna på nätet efter tänkbara diagnoser och hur bebisen kan bli bättre. Men ingen vet något. Vad som är fel. Om den blir frisk. Om den kommer leva eller dö.
De två äldre syskonen vet inte hur de ska hantera bebisen. Lillasyster tror att bebisen kommer bli bra bara den får en spruta. Storebror har börjat drömma konstiga drömmar. Som känns så riktiga att han blir rädd för dem. Mardrömmar har han alltid haft, fast de här är konstigare. Som att han är där på riktigt.
Och så var det getingarna. De är visst överallt.
sidan 16-17
"Det var en riktig getingsommar. Det var vad alla sa. De brukar dyka upp i augusti, men i år kom de tidigt. Pappa hade inte ens hunnit sätta upp sina låtsasbon av papper än. De fungerade ändå inte särskilt bra.
Ett år hade vi prövat såna där fällor som var halvfulla med saft för att lura in getingarna så de fastnade och drunknade till slut. De hopade sig i stora högar. Jag hatade getingar, men inte ens jag gillade anblicken av de deras blöta massgrav, där de få överlevande förgäves försökte klättra över alla döda kroppar för att komma ut därifrån. Det var som en vision av helvetet från den där gamla målningen som jag sett en gång på konstmuseet och aldrig kunnat glömma bort.
Hur som helst surrade massor med gula getingar runt vårt matbord, särskilt kring karaffen med iste. Jag höll ett öga på dem. Det var söndag och vi satt ute på terrassen på baksidan allesammans. Alla var trötta. Ingen sa särskilt mycket. Bebisen låg och sov i barnkammaren, och babymonitorn stod mitt på bordet med volymen uppskruvad så vi kunde höra varje andetag och snörvling."
Det vill sig inte bättre än att han blir biten av en geting. Och det visar sig att han dessutom är överkänslig mot getingstick. Nästa kan bli hans sista...
En riktigt spännande bok. Även för dig utan getingskräck ;) Det var en riktig getingsommar i sommar. Och efter att jag läst den här boken hörde jag getingar ännu mer överallt. Surrandes i tak och träd. Sittandes på mitt glas när jag skulle dricka. På min tallrik. Surrandes omkring mig - överallt!
Boken har effektfulla svart-vita bilder av Jon Klassen som bidrar till den ruskiga känslan i boken.
Rysare skräck spöken för mellanstadiet. Utgiven av Bonnier Carlsen förlag.
/Birgitta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar