onsdag 12 september 2018
Skatten från Miklagård av Tom Egeland
Robert har fått följa med sin mamma i sommar och vara assistent på en arkeologisk utgrävning. Utgrävningen sker i Norge bara en bit från Oslofjorden. Det är en gammal vikingagrav med en hövding som levde för över tusen år sen. För den verkar verkligen tillhöra den legendariske hövdingen Njål. Han är begravd tillsammans med sin familj och sitt vikingaskepp.
Att arkeologerna överhuvud hittat graven är en sensation. Njål blev känd eftersom han sägs ha rövat en stor skatt från kejsaren av Miklagård. Tyvärr är det inte många forskare som trott på den historien, men Roberts mamma har nu fått pengar till att göra den här utgrävningen. Och det verkar som om de hittat just den mytomspunna hövdingen!
Njål och hans liv finns nertecknat i en mycket gammal saga, Njåls saga. Där Njål utmålas för att vara en mäktig och aktad hövding som tömde kejsarens skattkammare och delade den med sina män. Det finns även en annan saga: Jarls saga. Enligt den sagan så tog Njål skatten utan att dela den med sina män. Jarl berättas vara en modig och ärlig viking som krävde tillbaka sin del av skatten från Njål. Båda berättelserna är gamla sagor som ingen forskare riktigt trott på.
Genom att blanda Roberts berättelse och vikingapojken Ulvs historia så växer berättelsen fram.
I början av boken hittar Robert en träbit strax utanför vikingaskeppet som han gärna skulle vilja undersöka närmare. Men hans mamma förbjuder honom - arkeologer jobbar inte så. De tar var sak på sin tid. Pinnen för vänta. Men Robert kan inte släppa tanken på den där pinnen. Så när kvällen kommer bestämmer han sig för att gå och titta på den igen...
sidan 32-34
"Långsamt gick han till den del av graven där han hade sett träbiten. Försiktigt, steg för steg, så att han inte skulle förstöra något för arkeologerna... tills han stod ända framme vid träbiten. Han satte sig på huk. Lyste med ficklampan. Med fingertopparna borstade han jord och sand från träbiten.
Den gråaktiga, murkna träbiten satt inte hårt fast i marken. Tvärtom. Han kunde lätt lirka loss den utan att ha sönder den. Han visste att det var förbjudet. Att han inte borde. Försiktigt lutade han sig närmare. Med lätta fingrar borstade han av mer sand.
Robert!
En röst? Med en flämtning vände han sig om. Var det någon där? Hans mamma? Han reste sig och lyste med ficklampan runt sig. Ingen. Inte vad han kunde se.
"Hallå?" Hans röst var svag och han lät rädd. Hade han verkligen hört någon uttala hans namn? Högra: "Hallå?" Hade hans mamma följt efter honom? Eller någon av de andra arkeologerna?
Han fortsatte lysa omkring sig. Ingen. Ändå kände han sig iakttagen. Rädslan grep tag i honom. Det var obehagligt att bli iakttagen av någon som han själv inte kunde se. Någon som kanske inte fanns. I alla fall inte i levande livet."
Nu är alltså graven med Njål funnen. Så alltså var historien sann. Men vad hände med skatten? Är den delen av berättelsen också sann? Och var finns skatten i så fall?
Berättelsen bygger på en gammal sägen som bygger och binder ihop vikingatidens pojke Ulv med nutidens pojke Robert. Sägnen innehåller en stor och mytomspunnen hemlighet. Men hemligheter kan vara farliga... och någon fler verkar vara på jakt.
En mycket spännande berättelse som binder ihop vår historia och vikingatiden med nutid. Vi får träffa vikingarna från förr blandat med Roberts drömmar och genom de arkeologiska utgrävningarna.
Förr i tiden för mellanstadiet. Passar även bra som högläsning.
Utgiven av Opal förlag.
/Birgitta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar