torsdag 16 juni 2016
Sju förtrollade kvällar av Mårten Sandén
Buster fyller snart 13 år och bor i en liten håla där det mesta håller på och stänger igen. Husen förfaller och många människor saknar jobb. Buster bor med sin mamma och pappa och över familjen ligger tyngden och sorgen efter storebror Jack som tidigare plötsligt dött i en trafikolycka.
Den enda gången Buster kan släppa allt och bara vara är då han får boxas. Och han är duktig. Så duktig att hans tränare bett om dispens för att han ska få vara med och fightas i distriktsmästerskapen.
I skolan är han mest ensam. Fast det finns en han skulle vilja prata mer med - Flickan-som-läser! Hans gamla barndomskompis Joel är den som mobbar och slåss mest, och Buster vill inte vara med på det. Han får inte heller. För boxningsklubbens regler är hårda. Slåss han utanför ringen blir han avstängd, och klubben och boxningen betyder så mycket för Buster.
En dag på väg hem från träningen möter han en man som säger att han tappat sina biobiljetter. Det är bara det att bion ELYSIUM är en av de där lokalerna som har bommat igen och håller på och förfaller. Fönstren är igenbommade och lamporna trasiga...
sidan 6-8
"Han gick fortfarande försjunken i tankar när ett svagt klingande, som av klockspel, fyllde luften och fick honom att stanna. I nästa ögonblick hörde han rösten bakom sig.
"Du tappade dina biljetter, grabben."
En gammal man med smutsigt grått skägg och en rutig keps stod stödd på sin sopkvast, bara ett par meter ifrån honom.
"Va?" sa Buster.
Mannan kliade sitt glesa skägg och nickade mot trottoaren.
"Biobiljetterna", sa han. "Du tappade dem."
Hans panna var fårad, som om han hade tillbringat mycket tid utomhus, men ögonen såg unga ut. Något med blicken kändes bekant. Mannen var klädd i en säckig gammal kostym, och runt halsen hade han lindat en brunrutig yllehalsduk. Ena skon var knuten med vanligt paketsnöre.
"Det är inte alla som får tag på sådana där." Mannen lyfte sin kvast någon decimeter och viftade mot trottoaren framför Buster. Sedan började han sopa igen.
"Men, vadå?" sa Buster. "Jag har inte..."
Han tystnade när han fick syn på den lilla pappersremsan framför sina fötter.
Det såg verkligen ut att vara någon sorts biljetter, blekblåa som fågelägg och perforerade så man kunde riva av dem en i taget. Tvärs över varje biljett stod det: ELYSIUM och Inträdesbiljett.
"De där?" frågade han och pekade på pappersremsan. "Var det dem du menade?"
Buster såg att mannen log under kepsens skärm.
"Man kan ju inte gå på bio utan biljett", skrockade han och fortsatte sopa. "Eller hur?"
Den gamle mannen visslade för sig själv och rättade till sin slitna keps. Buster kom ihåg att Jack hade köpt en likadan på loppis och ofta haft den på sig. De hade varit omoderna redan då.
"Sju är ett bra tal", mumlade mannen. "Sju biljetter blir sju kvällar. Det räcker för vem som helst.""
När så mobbaren Joel, för vilken gång i ordningen vet inte Buster, ger sig på Antoni ställer sig Buster i vägen. Det här blir starten på något annat - för helt plötsligt har Buster slagit Joel. Något som Joel kommer att ge igen för...
Som konsekvens av att Buster slagits blir han avstängd från boxningen. Buster är jätteledsen, men så blir han påmind om biobiljetterna... kanske vill Flickan-som-läser följa med? Fast bion är ju stängd... eller??
Det här är en sån där magisk bok som när man läser har man ingen aning om vart den är på väg. Vissa böcker kan man tidigt gissa sig till hur de kommer att sluta - men inte den här. Den utspelar sig i gränslandet mellan verklighet och fantasi, för vad är egentligen verkligt??
magi och fantasi för mellanstadiet.
/Birgitta
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar